"Ät mig", "Drick mig!"

Scenen i hallen där Alice hittar flaskan med uppmaningen "Drick mig!" och kakan med uppmaningen "Ät mig!" känns nog bekant för de flesta.

Idag när jag kollade mailkorgen hade jag fått ett mail med uppmaningen "Öppna mig!". Haha, nä du, den gubben går inte!

The legendary Book

Just nu läser jag Andarnas hus av Isabel Allende, behöver jag säga något mer?

What we go through

En av mina favoritbloggar på sistone är Johanna Lindbäcks blogg. Där skriver hon om livet och arbetet som författare, mycket intressant och bra inblickar. Rekommenderas!

Denna C-uppsats

Jag skriver och redigerar, skriver och redigerar. Totalt har jag kommit upp i 25 A4 sidor, men än har jag en bit kvar. På fredag har jag satt min deadline för det innehållsliga. Då ska allt material vara färdigskrivet, sedan väntar två veckor med redigering och omskrivning för att få till den vetenskapliga stilen och ett korrekt fungerande språk.

Snart är vi i mål. Bara kämpa lite till nu.

Audrey Niffenegger - Her fearful symmetry

Her fearful symmetry handlar om två tvillingar, Julia och Vallentina som ärver en lägenhet i London av sin nyss avlidna moster Elspeth, den handlar även om Robert, Elspeths partner, som är bosatt i samma hus. Där bor även Martin och Marijke, eller rättare sagt Martin för Marijke flyttar därifrån i bokens inledning då hon inte längre står ut med Martins tvångsbeteende och maniskhet. Lägg därtill en stor hemlighet mellan Elspeth och hennes tvillingsyster och det faktum att även om Elspeth är död lever hon fortfarande kvar i sin gamla lägenhet.

Äntligen har jag läst ut denna efterlängtade bok. Jag verkligen älskade Time Travelers Wife, den var förra årets absolut bästa lästa bok. Så jag hade stora förväntningar på Her fearful symmetry redan från början. Inledningsvis njöt jag i fulla drag, början påminde mig otroligt mycket om TTW.

Jag gillar huvudstoryn och persongalleriet är sanslöst, men sedan slog det slint. Hur tänkte hon? Visst, storyn fick en intressant ej förväntad twist, men jag gillar det inte alls. Det som stör mig mest är bokens slut, jag ska inte spoila med specifika saker, men hon hade kunnat utveckla det enormt. Jag känner mig snuvad på konfekten, jag hade velat läsa många sidor om hur karaktärerna tog sig igenom de sista avgörande händelserna, inte bara få några små bitar framslängda. Nej du, det där funkar inte för mig.

Så det är med besvikelse och lite bitter avsmak jag läser ut boken, Niffenegger hade kunnat så mycket bättre! All potential fanns där, men icke. Trots detta kommer jag nog fortsätta läsa hennes böcker. Eftersom hon skrivit underbart bra böcker så borde hon ju kunna göra det igen. När jag kikar runt på andra recensioner är alla överväldigt förtjusta. Är det bara jag som inte gillade boken sådär värst mycket?

Längtan efter något obeskrivligt bra

Jag har börjat gny och gnälla i min läsefotölj (jag sitter visserligrn oftast i soffan, men i alla fall). Anledningen är alla medelmåttiga böcker jag läst den senaste tiden. De flesta böcker jag läst i år har varit medelmåttiga.

Hade nästan glömt bort att den här känslan fanns, att den alls kunde infinna sig. Men nu har den alltså slagit sitt grepp om mig. Jag vill läsa något bra, sådär bladvändar, supperspännande, oslagbar. En sådan där bok man vet redan under läsningen att den kommer vara en av årets bästa böcker. Får man beställa en sådan?

För tillfället läser jag Fjodor Dostojevskijs Den mystiska värdinnan, vilken med sitt gamla knöggliga språk inte riktigt har tagit tag i mig än. Då den med sina fjuttiga 150 sidor inte kommer räcka länge, funderar jag på nästa bok. Andarnas hus kanske? Eller Nils Holgersson, eller varför inte Nicholas Sparks Tron på ett mirakel. Vad säger du?

Att fira påsk

Jag har aldrig riktigt "lärt" mig hur man firar påsk. Man pyntar huset med gult och äter en middag med släkten, som är lätt att förväxla med den man äter på jul. Så långt är jag med, sen då?

Förra året renoverade jag och maken vår nyköpta lägenhet, idag har vi tagit en cykeltur, modell lång. Sedan åt vi morotssoppa, tvättade cyklarna, jag planterade om blommor medan maken servade cyklarna (bromsar, en av mina reflexer som ramlat bort m.m.). Nu fixar han hemlagad sushi medan jag bloggar och läser.

Jag och maken är troende kristna så självklart blir påsken speciell på det sättet, att Jesus dog och uppstod vid påsken för våra synder, är ju fundamentet i hela den kristna tron. Igår var vi på långfredagsgudstjänst och imorgon är det uppståndelsegudstjänst, men frågan kvarstår ändå: hur "firar" man påsk?

För mig är det nog att vara ledig och ta det lugnt, komma ihåg det Jesus gjorde för snart 2000 år sedan och ha det roligt. Det låter som ett bra koncept!

Omtumlad

Har precis läst ut Her fearful symmetry och är otroligt omtumlad, inte direkt på något bra sätt. Får se om boken får en recension senare, men jag kan ju bara inflika att jag för tillfället inte är positivt inställd. Niffenegger, du kan bättre!

När jag inte läser

...så händer det att jag lagar mat. Det gjorde jag och maken idag. Vi hade matlådedag, vilket i praktiken betyder att vi står och lagar mat ungefär en hel dag för att ha matlådor till vardagarna.

Dagens arbete i köket resulterade i 22 matlådor, 2 limpor morotsbröd, pannkakor till lunch, 12 björnbärsmuffins och 2 pyttesmå tacopajer att smaska på nu ikväll.

Nu har orken tagit slut, så det lär inte bli så mycket mer gjort idag...

Jag läser, läser och läser

Jag läser fortfarande Her fearful symmetry och känner mig väldigt nöjd. Den tuffar på sådär lite långsamt men ack så njutningsfullt. Me like!

"Du, det är något du måste veta"

Denna uppsats alltså. Det har varit noll motivation/koncentration/disciplin idag. Det har verkligen varit tvärstopp.

Den 17e maj ska uppsatsen vara HELT klar. Börjar få smått panik nu faktiskt. Speciellt då jag har föreläsningar hela dagen imorgon och sedan ska vi ha påsklov. Varför måste det just ligga nästa vecka? Lovet kommer verkligen helt fel i år. Mamma och lillebror kommer upp till Uppsala, vilket blir trevligt, men jag kommer fortfarande vara stressad.

*Suck*, kan den inte bara vara klar nu?

Stammis hos SF?

Efter ett besök på "Kommande filmer"-sidan på SF.se undrar jag om jag kommer göra något annat än att gå på bio resten av året. Vi kommer att (i alla fall vilja) se följande filmer:

- Fast and Furious 5

- Pirates of the Caribbean: I främmande farvatten

- X-Men:First Class

- Transformers 3

- Harry Potter och Dödsrelikerna del 2

- Breaking Dawn del 1

Grease på torsdag

Bild lånad härifrån.

En av gymnasieskolorna i stan sätter upp Grease på Reginateatern i stan. Jag kan inte säga nej. Detta var en av favoritfilmerna när jag var yngre, så det ska bli grymt spännande att se den som teateruppsättning.

Jag säger som Karl-Oskar

Jag har tillfällen med extrema inredningscravings. Kan sitta i timtal och bara beskåda de vackra hemmen på bilderna. Är allmänt trött på IKEA-stilen och vill ha något mer robust och personligt.

Jag kan inte annat än stämma in med Karl-Oskar: "Nästa gång..." Ja, nästa gång ska det allt bli bättre och finare. Han talar ju dock om nästa hus han ska bygga. Jag nöjer mig med att inreda...

C-uppsats

C-uppsats, C-uppsats, C-uppsats. Kan jag tänka på något annat?

Nej, C-uppsats. C-uppsats? C-uppsats!

Bodil Malmsten - För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA

Samtidsskildringar i all ära, men Bodil Malmstens bok fladdrade snabbt och obemärkt förbi med sina 140 sidor.

För att lämna röstmeddelande TRYCK STJÄRNA handlar om fem människor i dagens Sverige. Alla befinner sig i olika skeden i livet och i boken får de en chans att uttrycka sig och vi får hänga med i deras monologer.

Hur lovordad boken än blivit av olika tidningar så går den inte hem hos mig. Visst, den har sina stunder och man kan skatta sig lycklig att man inte har det likadant som karaktärerna, men de flesta är tämligen ointressanta och man bryr sig egentligen inte om hur det går för dem.

Mycket hade vunnits om författaren lagt till hundra eller tvåhundra sidor, så att man fick en chans att lära känna karaktärerna bättre och utrymme för en en lite mer invecklad story.

Klämkäckt

Maken poppar kristen barnmusik inne i sovrummet. Jag tror att vi gått runt och nynnat "Släpp nu loss, kom med oss. Dansa och ropa 'Hurra'" i flera dagar...

Vad är det för fel på Harlequin?

Missförstå mig rätt nu. Jag påstår inte att Harlequin-böcker är mina favoritböcker, däremot tycker jag inte att de är fy skam heller. Vad jag undrar är varför de fått det rykte de fått? Vad är det för fel på dem, så att säga?

Är det öppenheten man inte tycker om, att det är uttalat att de enbart ger ut romance-böcker? Men vad är det egentligen för fel på det? Att vara ärlig istället för att gömma undan? Hur många av oss knarkar inte andra kärleksböcker i smyg?

Men om det inte är deras agenda man tycker illa om, är det då massproduktionen? Att man menar att varje bok inte får tillräckligt med uppmärksamhet och att kvaliteten därför får stryka med foten?

Min mamma slukar fler böcker än jag och har läst Harlequin så länge jag kan minnas. Det fanns alltid flera ICA-kassar av dem hemma när jag växte upp. Jag läste dem aldrig men utvecklade många fördomar mot dem. Nu det senaste halvåret har jag läst två stycken som hamnat i min bokhylla. Efter den första boken tyckte jag att mina fördomar hade besannats, men nu efter den andra börjar jag verkligen fundera. Vad är anledningen till att folk tycker illa om dem?

Om man tar Harlequin för vad de är så är de inte så hemska. De är inte litterära mästerverk (men hur många böcker är det egentligen?), men de erbjuder tidsfördriv och förströelse som vilken annan bok som helst.

Så, kom an: vad tycker ni? Nu vill jag höra: vad är det egentligen för fel på Harlequin-böcker?

En helg som räckte en hel vecka

Aldrig har jag varit med om en sådan händelsefull helg, helt makalös faktiskt.

Vi åkte till Västerås på lördag förmiddag. Där besökte vi ett friluftsmuseum och tittade på getter, får, grisar och hästar (det hela var del i ett barnkalas, okej?), sedan hem till födelsedagsbarnet för tårta. På kvällen blev det spelkväll med Settlers.

På söndagen gudstjänst där vi träffade en massa bekanta. Sedan skulle vi lämna tillbaka lite saker till ett par vänner, men hamnade nästan på en fest. Efter det åkte vi runt i affärer och köpte present till min lillebror innan vi slutligen spelade ytterligare ett parti Settlers. Därefter begav vi oss tillbaka till Uppsala.

Något slutkörda och med känslan av att vi just upplevt en hel vecka komprimerad till två dagar stupade vi i säng på söndag kväll.

Länsa Bokhyllan - Mars

Antal lästa: 5 st

Totalt i utmaningen: 14/65

Curtis Sittenfield - I en klass för sig

Pelle Andersson - Hela vägen hem

Kajsa Ingemarsson - Bara vanligt vatten

Vilhelm Moberg - Sista brevet till Sverige

Douglas Adams - Livet, universum och allting

Månadens bästa: Striden ligger mellan Sista brevet till Sverige och Bara vanligt vatten. Båda två var väldigt bra, men Moberg vinner striden. Vad kan slå Utvandrar-sviten?

Månadens bottennapp: Också där blir det strid: Hela vägen hem eller Livet, universum och allting. Men Adams hade i alla fall fantasi. Anderssons bok var rörig, långtråkig och hade ingen intressant handling, tyvärr.

Mars månad började med flertalet utlästa böcker bara på några dagar. Jag hade läst fyra böcker innan halva månaden ens gått. Det såg lovande ut, men sen kom I en klass för sig. Jag skyller inte det minsta på boken, det var jag som helt plötsligt fick mycket att göra vid makens födelsedag och efteråt. Så fyra utlästa böcker de första två veckorna och en utläst de sista två. Man märker tydligt hur bokläsandet går i perioder.