Det är ljuvligt det med

På tal om det här inlägget:

Att läsa ut en bok på månadens sista dag är ljuvligt. Jag snuvade just April på hennes första utlästa bok. Så kan det gå.

Bokbloggare: Hur går det med bokhyllorna?

Jag märkte tidigare att jag inte är ensam med mitt försök att enbart läsa böcker från den egna bokhyllan. Många andra verkade ha tänkt samma tanke inför det här året. Hur går det för er?

För tillfället läser jag I en klass för sig, som borde vara utläst senast imorgon. Jag vet fortfarande inte vad jag tycker om den. Det händer inget exceptionellt spännande, men Lees tankegångar är intressanta även om hon känns mjäkig.

Som ni ser under "Länsa Bokhyllan" har jag en hel del böcker kvar att läsa, men det går framåt! Jag har ju faktiskt hela året på mig. Kortare tid än så kommer nog inte projektet att gå på.

Testing testing

Jag testar att blogga från mobilen. Det är tidskrävande men förhoppningsvis funkar det ;)

Motigt

Denna eftermiddag har helt enkelt varit motig. Humöret är inte på topp om man säger så. Försöker peppa mig själv för en löprunda i det varma vårvädret, men det går sådär. Har ingen träningslust när jag är nere.

Vilhelm Moberg - Sista brevet till Sverige

Sista delen av Utvandrar-sviten är utläst och jag är nöjd. Allting har nu fått sitt slut. Jag kan dock inte säga att det blev något rosa, gulligt puttinutt-slut, men det kan väl knappast en bok av den här kalibern ha?

Tiden går och Karl Oskar och Kristina stretar på där hemma vid Ki-Chi-Saga. Nu drar inbördeskrigets våg över landet och Karl Oskar kämpar emot impulsen att gå ut i krig. Dessutom härjar ett blodigt indianuppror och gör hela tillvaron skör. Men livet går vidare och innefattar såväl liv, död, äktenskap och dop som arbete, sömnad, sjukdom och barnuppfostran.

Jag har sagt det förut, men kan inte säga annat såhär efter den avslutande delen: Jag älskar verkligen de här böckerna. När jag började läsa dem för tre till fyra år sedan hade jag nog inte direkt några förväntningar på dem. Men efter den andra boken tog det nästan emot att läsa vidare, för jag ville inte att serien skulle ta slut.

Livet vid Ki-Chi-Sagas strand känns så naturligt och enkelt. Även om jag själv aldrig skulle klara av att leva det så njuter jag otroligt när jag läser om det. Nä, jag skulle antagligen få lappsjuka av hela grejen, bondelivet är inget för mig, jag föredrar faktiskt motsatsen: skrivbordsarbetet och större städer. Men även vi stadsmänniskor kan få drömma oss bort ibland.

Jag inser att sagan nu är slut och suckar förnöjsamt. Det har varit en ohyggligt spännande resa som jag aldrig kommer glömma. Utvandrar-sviten kommer alltid att stå kvar bland mina absoluta favoritböcker och jag lär nog bli en ambassadör för dem resten av livet.

Var försiktig med dina önskningar

Under dagen hade jag ju tänkt ringa lite förlag, jo så bra gick det med det. Ringde hela 0 stycken, men skickade två ansökningar via mail.

Vid 16 lade jag upp följande status på Facebook-loggen:

Går det att få beställa en lärorik praktikplats på ett förlag med schyssta kollegor och utsikt för framtiden? I så fall vill jag göra det! Pronto!

Tre timmar senare kom denna status upp:

Detta måste vara en helt sanslös dag. Jag tror mig hux flux ha hittat en praktikplats som gladeligen vill ha mig hela höstterminen. Hur gick det här till? Den lilla haken är att förlaget ligger i Malmö. Så, någon som har tips på bostad i Malmö?

För övrigt bör tilläggas att jag mellan de två statusuppdateringarna fick klart att jag fått sommarjobb på Scania.

Som det är nu verkar det som att jag helt plötsligt fått erbjudande om praktikplats, utan att knappt behövt kämpa för det. Jag säger det igen: Hur gick det här till?

Kajsa Ingemarsson - Bara vanligt vatten

Bara vanligt vatten handlar om bestseller-författaren Stella som precis ska skriva den avslutande boken på sin deckarserie som utspelar sig i 1800-talets Stockholm.

Stella är berömd, rik och har allt. Men kändislivet är inte alltid en dans på rosor, vilket hon vetat sedan många år tillbaka. Hela helvetet brakar lös då man upptäcker en vattenläcka i lägenheten. Det blir upptakten till både det ena och det andra.

Vid första anblicken känns boken lång för den som har för vana att läsa böcker runt 200-300 sidor, men jag klagar inte på längden utan jag njöt mig igenom de 550 sidorna. Otroligt bra bok om kändisskapets baksida och en författares vardag. Stella själv tilltalade mig inte i början då hon känns som ett riktigt neggo. Fast ju längre in i boken man kommer desto mer förstår man varför och i slutet fylls man av ett lyckorus då man får vara med i hennes förändring till det bättre.

Jag drogs till den här boken på grund av anknytningen till förlagsvärlden och på den fronten blev jag inte besviken. Jag sög åt mig all information som en svamp. Visserligen blev jag inte besviken på någon del av boken utan den tycktes om från pärm till pärm.

Alltså: en underhållande och mysig bok som extra varmt rekommenderas till förlagsälskande människor.

Ingen praktik än, men sommarjobb!

Jag lovade att återkomma om mitt eventuella sommarjobb och nu är det dags! Nu är det officiellt! Jag kommer att sommarjobba på Scania. Till er som är tveksamma kan jag kommentera att det är som språkvetare och ingenting annat.

Åhh, så kul! Jag kommer att arbeta hela augusti och ser mycket fram emot det. Tänk, ett riktigt språkvetarjobb! Jippie!

Det där med praktik på förlag

Nu i mars månad börjar det verkligen bli dags att söka praktikplats. Alltså kommer jag imorgon att ringa runt till alla förlag jag kan hitta i Stockholm, det lär ju vara ett par...

Jag är supertaggad på att göra praktik, vill lära mig massor om arbetet och branschen. Om du som läser detta inlägg (mot förmodan) jobbar på ett förlag och vill erbjuda en praktikplats under hösten, hör gärna av dig! Jag är en driven språkvetare och skriver just nu min C-uppsats i svenska.

Lite har jag faktiskt smygstartat med praktiksökandet, men nu måste jag komma igång på allvar.

Veckans läsning

Precis innan min fasta började läste jag ut Bara vanligt vatten av Kajsa Ingemarsson. Mycket bra måste jag säga. Återkommer nog med recension snart.

En eller två dagar efteråt blev Hela vägen hem av Pelle Andersson utläst. Denna bok var inte alls lika bra. Ganska meningslös, vad var hela grejen med boken? Läste den till min C-uppsats, så nu ska jag sätta tänderna i den och analysera dialogerna. Men någon recension kommer troligen inte.

För tillfället har jag huggit in på I en klass för sig av Curtis Sittenfield. Gillar internatmiljöer, men handligen har inte direkt grabbat tag i mig än. Men den är så lovprisad att jag antar att det ger sig snart.

Utvärdering av fastan

Då har min fastevecka gått. Snabbt gick det, men en hel del reflektioner har jag ändå hunnit göra. Jag är faktiskt lite förvånad att det gick så lätt, att jag inte saknade internet mer än jag gjorde. Några tillfällen kan jag komma ihåg då jag gärna ville gå in på Facebook och skriva en statusuppdatering eller liknande, men annars har det gått väldigt smärtfritt.

Vecka gick åt till att plugga, läsa en del och fira två födelsedagar. Liksom med tv-tittande funderade jag flera gånger: hur hann jag sitta så mycket vid datorn förut? För jag har verkligen inte suttit uttråkad och sysslolös några längre stunder under veckan som jag tidigare naturligt skulle ha lagt på internet. Alltså måste internet ha stulit tid från andra saker tidigare.

Men nu ser vi framåt. Internetfastan har fått mig att inse att det går att klara sig ifrån internet och att det faktiskt är SKÖNT att slippa internet. Så från och med nu tänker jag försöka skippa internet helt fram till omkring 15-16 på eftermiddagarna för att kunna plugga ostört. Jag ska försöka komma ifrån onödigt runtklickande på Facebook och att låta bli att flera gånger under samma dag gå in på bloggar för att se om det har kommit några uppdateringar.

Misströsta inte! Jag vill självklart fortsätta med bloggen! Så mig kommer ni inte ifrån än på ett tag. Men jag vill också pusha på er andra att testa internetfasta, det ger perspektiv! Dessutom är alltid fasta nyttigt för att få en att inse hur beroende man egentligen är.

I fastetider

Nu inför påsken ligger ju fastan som de flesta säkert känner till. Därför kommer jag denna vecka att ha internetfasta. Så jag kommer inte närvara här inne under den tiden. Men ni får parta loss hur mycket ni vill. (Försök att inte förstöra allt eller stöka till för mycket bara, okej?)

Jag kommer att använda internet en kort stund varje dag för att kolla min mail, men inte mer. Håll till godo och läs mycket. Det kommer jag att göra. Och plugga också för den delen. Och fira makens 25-års dag och svärmors 60-års dag. Oj, vad det låter mycket...

Men i alla fall: vi ses om en vecka!

Överfyllda bokhyllor

Eller ja, helt överfyllda är de ju faktiskt inte. Men nu blev de helt plötsligt mer fyllda.

Jag shoppade ju som bekant en bok till uppsatsarbetet och fyndade då tre pocketböcker. Sedan damp det ner tre obeställda rec-ex från Massolit förlag i fredags. Och passande nog insåg jag att jag missat några olästa böcker till sidan "Länsa Bokhyllan".

Allt som allt har den utökats med typ tio böcker sedan sidan kom upp på bloggen. Jag har läst fjorton böcker i år. För tillfället ser den eklvationen inte direkt lysande ut...

De mystiska paketen

När jag kom hem idag låg det två paketavier på köksbordet. Jaha, tänker ni? Och? Det är ju liksom ganska vanligt förekommande hemma hos bokbloggare. Kruxet är bara att de kommer från Förlagssystem och jag har inte beställt några recensionsexemplar.

Så vad kan jag vänta mig? Tidigare har alla paket från ovan nämnda källa passat perfekt i min brevlåda och den har inte blivit utbytt sedan senaste paketet anlände. Så av den anledningen antar jag att paketet är större än de jag fått tidigare. Och dessutom har jag fått två avier. Passade allt innehåll inte i ett paket eller är det paket från två olika ställen?

Hmm, jag håller på att förgås av spänning. Med min slutledningsförmåga betyder dessa avier att det är två stora paket från Förlagssystem med oidentifierat innehåll som väntar på mig hos ICA. Jag antar att de innehåller böcker, vad annars? Men vilka då och varför?

Är det fler bokbloggare än jag som får mystiska paketavier?

Klockren formulering, eller?

Vi fick precis hem posten, med ett paket från CDON och Lärarnas tidning. Den sistnämnda är adresserad till maken, då han utbildar sig till matte/fysik-lärare. Jag brukar inte läsa den, möjligen bläddra igenom någon gång.

Fast idag var det något som väckte mitt intresse. På baksidan finns en stor bild på en leende kvinna och flera välfyllda bokhyllor. Man kan inte låta bli att bli intresserad. Det är en intervju om trenderna för 2010:s barn- och ungdomsbokutgivning, där man pratar om att killar nu är mer känsliga och får roller som vi är vanare att tjejer har. Det talas också om att ämnen som dysfunktionella familjer och missbruk går neråt i åldrarna.

Men så står det också (till min förfäran):

"Vampyrerna fortsätter att bita sig fast"

Är hon helt seriös eller? Kan man hitta något klyschigare ordval?

Slalomläsning

Jag är inte en person som brukar slalomläsa. Inte alls faktiskt, utan jag brukar hålla mig till en bok. I alla fall brukar det inte bli flera romaner samtidigt, utan kanske en roman och en bok av en annan kategori.

Men igår var slalomläsningens dag, mycket på grund av att mitt pluggpass var fyllt med läsande och boken inte riktigt fångade mitt intresse på ett önskvärt sätt. Hela vägen hem är för tillfället en lagom intressant bok. Jag tycker att de nutida bitarna är intressanta men att bakåtblickarna är något långtråkiga. Det händer liksom inget. Huvudpersonen (som är journalist) skriver lite artiklar och umgås med en tjej på tidningen. Detta är varvat med minnen från barndomen då pappan dör. Tragiskt men tämligen långtråkigt.

Mycket roligare är Kajsa Ingemarssons Bara vanligt vatten, som man njuter av varje sida i. Varför valde jag inte den här boken till min uppsats för? Men ja, ja. Pelle Anderssons bok håller måttet, det gör den men tydligen kan även läsning bli tråkigt då det räknas som skolplugg...

Världens lyxigaste plugg

Idag kommer pluggandet bestå av flera timmars läsning av Pelle Anderssons Hela vägen hem. Lustläsa skönlitteratur på "skoltid", det ni!

Day 26 – Eller nä, nu ger jag upp!

Sorry, men nu lägger jag ner. Jag har inget bra svar på de sista frågorna på "30 Days of Books" så jag skiter helt enkelt i dem. Det lär ju inte bli så roliga inlägg att läsa liksom.

Så, nu var det stopp. Det blev enbart "25 Days of Books".

Pirogbakandets lärdomar

Använd dig inte av något annat mjöl än vetemjöl och glöm inte att pensla pirogerna med ägg, speciellt kanterna!

Men de blev ätbara. Förutom kanterna kanske...

Day 25 – A character who you can relate to the most

Oj, karaktärer, hmm. Anledningen att jag dragit mig för att svara på dessa sista frågor är att de är så svåra och jag inte har något givet svar. Men det känns urbota tråkigt att svara pass på allihopa.

Jag har tidigare sett någon svara Hermione Granger på denna fråga och jag får nog göra samma sak. I alla fall då jag var yngre var jag och Hermione väldigt lika. Rödhåriga, älskade böcker och bibliotek och var båda plugghästar.

Nu för tiden känns det dock som om vi växt ifrån varandra. Så som mitt 21-åriga jag vet jag inte vem jag relaterar mest till.

Med Orlando Bloom som busschaufför

Phuh, här är det fullt upp ständigt... Efter kyrkan idag gjorde jag cornflakespanerad sej med ris och hemmagjord remouladsås. En riktigt stolt kock var jag då det blev mycket gott. Nu ska jag gå in i köket igen och göra tacopiroger. Har aldrig ätit det men det låter som att det kommer bli gott.

Förövrigt blev jag aningens chockad på vägen hem i bussen. Vid Stadshuset bytte de chaufför och killen bakom ratten såg ut som en kopia av Orlando Bloom i Pirates of the Caribbean. Mycket intressant. Gentlemannamässigt stannade han och plockade upp en tjej som kom springandes. En av första gångena jag sett det hända i Uppsala, men det är ju inte varje dag man får Orlando Bloom som chaufför.

Oj, då. Förlåt!

Puckot på denna sida bloggen har precis insett att alla kanske inte ser bloggen på samma sätt som hon. Alltså bloggen ser inte ut på samma sätt för alla läsare. Vilket medför att de radbrytningar jag gjort för att inlägget ska se bättre ut nödvändigtvis inte hamnar i slutet på en rad för alla er...

Så om du ser konstiga bindestreck mitt i rader, eller på något annat dumt ställe: Förlåt! Jag kommer dock inte orka dammsuga bloggen på de små förrädiska strecken idag. Men nu vet du varför de finns där.

Öde

Här har det varit ganska öde idag. Både från mitt och ert håll. Jag vet inte vad ni har gjort, men jag har pluggat under förmiddagen och haft föreläsning på eftermiddagen. Sedan dess har jag haft besök av en tjejkompis som drar till Armenien en månad på söndag. Och efter det läste jag ut Sista brevet till Sverige.

Ganska produktivt måste jag säga, men inget syns ju direkt på bloggen. Förutom att jag läst ut Mobergs final, då förstås. Då kommer den ständiga fråga om vad som ska läsas härnäst. Jag funderar på lite Kajsa Ingemarsson eller kanske Her Fearful Symmetry av Audrey Niffenegger. Med näsan i en bok tycker att jag bör kasta mig över Andarnas hus medan Linnéa lutar åt Das doppelte Lottchen.

Ett par bokfynd letade sig hem till oss igår som också måste tas med i beräkningen. Så vi får se vad det bli. Det blir troligen inte ikväll, då jag faktiskt börjar bli ganska trött. *gäsp*

Var han en kvinna?

Dessa författare med sina utländska namn. Jag blir alltid lika förvånad när jag inser att författare jag i alla år trott vara män visar sig vara kvinnor.

Det började med Harper Lee som jag alltid trott var en man, och därav kanske också fått ett intryck av att To kill a Mockingbird kommer vara tung och tråkig.

Nu var det Curtis Sittenfield det gällde. Är "han" kvinna? Är inte typ Curtis ett killnamn? Jag blir alltid lika förvånad.

Det konstiga är att jag helt plötsligt får en annan uppfattning om författarens böcker. Helt plötsligt blir de mycket intressantare (så har det i alla fall varit med de ovanstående författarna).

Varför kan det inte gå åt andra hållet någon gång? Varför kan inte någon jag trott vara kvinna visa sig vara man?

Day 24 – A book that you wish more people would’ve read

Jag har hört en hel del klagomål från andra håll i bloggosfären om denna sorts inlägg. Var lugn, jag är snart klar ;)

En bok jag önskar att fler skulle ha läst är serien som börjar med boken Änglar i hissen. Den är skriven av Kristoffer Lean- doer men går knappt att hitta idag. Kikade just på adlibris och de har varken boken eller något annat av författaren. Jag äger del två och tre, men tyvär inte den första.

Serien är i alla fall tre böcker lång och handlar om David som en dag finner en hiss stående på deras bakgård. Och där börjar äventyret.

Någon annan som läst böckerna eller ens hört talas om dem?

Sista brevet till Sverige

Sätt på er säkerhetsbältena, för nu kör vi!

Jag har väntat länge nog och tänker nu avsluta Vilhelm Mobergs Utvandrar-svit. Det ska bli ett rent nöje!

Shopping på bokrean

Nu har även jag fått shoppa loss på bokrean. Eftersom jag redan har en massa oläst hemma, vill jag inte lägga ner så mycket pengar på mer böcker. Så jag ordnade böckerna efter pris och kikade igenom alla som kostade 19 och 20 kr styck för att se om det fanns några intressanta böcker. Ett annorlunda sätt att shopppa.

Den översta boken är inköpt för min uppsats. Så den räknas inte. Jag kommer att analysera dialogen i den boken och Petra Östergrens Berättelsen om Esmara.

Men därunder hittar ni mina fynd. Någon som läst någon av dem?

Johanne Hildebrandt verkade som en mycket spännande och annorlunda bok. Dessutom utspelar den sig i en del av världen jag inte är van att böcker utspelar sig i.

Att en bok av Bodil Malmsten slank med skyller jag helt på Lyrans Noblesser som tipsat om henne på sista tiden. Fast boken låter ju faktiskt väldigt bra!

Och boken av Meg Rosoff har jag sett på någon bokblogg tidigare och tyckte att den lät mycket intressant.

Det allra bästa

Att läsa ut en bok den första dagen i en ny månad är det allra bästa.

Men att läsa ut en bok på dag två är inte fy skam det heller!

Lite stolt måste man få vara!

I arbetet med min C-uppsats kikade jag in på Petra Östergrens hemsida och se vad jag hittade där! En litet citat från min sida angående Berättelsen om Esmara. Vad stolt och hedrad man känner sig!

Vill du läsa fler utlåtande om boken så kika in här. Där hittar ni även vad Violen tyckt om boken.

Ursäkta den pyttelilla bilden som nästan kräver förstoringsglas, men den ville helt enkelt inte samarbeta med mig och bli stor och samtidigt läsbar.

Day 23 – A book you wanted to read for a long time but still haven’t

Länge har jag velat läsa Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol, men som titeln på inlägget påpekar har jag inte hunnit läsa den än.

Och det kommer nog att få dröja ett tag till. De flesta verkar ha läst den, men jag är sen. Den verkar väldigt bra men lite tung också men det får väl visa sig.

Vissa dagar är helt klart bättre än andra

Igår var en sådan där dag då allt var fel, helt enkelt. Tack och lov att denna är bättre.

Än så länge har jag hunnit äta frukost och säga hej då till maken, plockat iordning i lägenheten och satt igång en maskin tvätt. Under resten av dagen tänker jag strosa runt här hemma, skriva på uppsatsen, läsa trevliga böcker, laga god mat och allmänt ha det bra. Det förtjänar jag efter en dag som igår.

Sen så är det ju första mars idag. Som alltid: oj, vad fort det går. Redan mars. Men förhoppningsvis inser naturen också snart att det är vår och börjar bete sig snällt och vettigt... Lite sprudlande vår är alltid en säker glädjeshöjare.