Her fearful symmetry handlar om två tvillingar, Julia och Vallentina som ärver en lägenhet i London av sin nyss avlidna moster Elspeth, den handlar även om Robert, Elspeths partner, som är bosatt i samma hus. Där bor även Martin och Marijke, eller rättare sagt Martin för Marijke flyttar därifrån i bokens inledning då hon inte längre står ut med Martins tvångsbeteende och maniskhet. Lägg därtill en stor hemlighet mellan Elspeth och hennes tvillingsyster och det faktum att även om Elspeth är död lever hon fortfarande kvar i sin gamla lägenhet.Äntligen har jag läst ut denna efterlängtade bok. Jag verkligen älskade Time Travelers Wife, den var förra årets absolut bästa lästa bok. Så jag hade stora förväntningar på Her fearful symmetry redan från början. Inledningsvis njöt jag i fulla drag, början påminde mig otroligt mycket om TTW.
Jag gillar huvudstoryn och persongalleriet är sanslöst, men sedan slog det slint. Hur tänkte hon? Visst, storyn fick en intressant ej förväntad twist, men jag gillar det inte alls. Det som stör mig mest är bokens slut, jag ska inte spoila med specifika saker, men hon hade kunnat utveckla det enormt. Jag känner mig snuvad på konfekten, jag hade velat läsa många sidor om hur karaktärerna tog sig igenom de sista avgörande händelserna, inte bara få några små bitar framslängda. Nej du, det där funkar inte för mig.
Så det är med besvikelse och lite bitter avsmak jag läser ut boken, Niffenegger hade kunnat så mycket bättre! All potential fanns där, men icke. Trots detta kommer jag nog fortsätta läsa hennes böcker. Eftersom hon skrivit underbart bra böcker så borde hon ju kunna göra det igen. När jag kikar runt på andra recensioner är alla överväldigt förtjusta. Är det bara jag som inte gillade boken sådär värst mycket?
3 kommentarer:
Jag är inte heller överförtjust. Håller med dig om att den första halvan var bättre. Hon hade kunnat förklara mer runt hemligheten systrarna/mamma/moster hade, den kändes väldigt abrupt framslängd bara. Jag hade velat få mer djup i det. Dessutom är det oförlåtligt, det mostern gör i slutet tycker jag. Det förstörde hela mitt intryck av boken, tyvärr.
Jag tyckte att boken var okej, men inte mer än så (och jag älskade också Time Traveler's Wife). Den första halvan var bra, men det känns som att den bara faller sönder mot slutet.
Tråkigt, för precis som du skriver så fanns det ju potential där.
Mm, det enda man känner för Elspeth när boken tar slut är avsmak. Så tråkigt då jag annars tyckte mycket om henne. Men jag får hoppas på nästa bok :)
Skicka en kommentar