Julen är här!

Här firas det jul för hela slanten! Hoppas att ni har en superbra helg! Vi åker hem till Uppsala den 29e och jag är anträffbar på bloggen igen i början på januari. Vi ses då!

Inga fler böcker om Sookie

Efter att ha läst ut Dead in the family finns det inga fler utgivna böcker om Sookie och invånarna i Bon Temps. Det känns väldigt tråkigt och det kommer kännas tomt och konstigt nu när jag är klar för jag har ju slukat flertalet av böckerna de senaste veckorna.

Tack och lov verkar böckerna inte vara slut än, det kommer fler i vår har jag hört rykten om. Dead in the family var riktigt bra och spännande som alltid. Språket känns skönt och avslappnat och ofta finurligt. Det enda jag stör mig på är alla tillbakablickar och kommentarer som känns onödiga när man läst alla tio böcker.

Uppdatering i snökaoset (eller packningskaoset kanske det var...)

Det går inte ner hur mycket som helst i en backpackryggsäck insåg jag bittert när jag packade. Jokern och Hittebarnet fick stanna hemma. Stora inbundna böcker gick helt enkelt inte ner.

Istället fick Igelkottens elegans och Bara vanligt vatten följa med. Pockets är bra smarta.

I det snöiga Uppsala...

...sitter jag i köket och tittar ut. Det snöade hela dagen igår och det verkar bli samma visa idag. Det kan nog tänkas att det blir en vit jul i år *blink, blink*

Läste ut Revolt i förrgår och Dead and gone i morse. Känner mig riktigt på topp! Redan nu efter halva månaden har jag läst mer än på hela förra månaden. Känns skönt att ha fått upp tempot igen. Så enligt den läsplanering jag gjorde tidigare i månaden har jag bara Dead in the family kvar.

Idag ska jag åka hem till familjen för julfirande. Och jag hoppas på att det ska finnas tid för en hel del läsning. Ska vara bortrest ända fram till nyår ungefär, så vi får se hur aktiv jag kommer vara här inne under tiden.

Jag planerar att ta med Dead in the family sedan Jokern av Markus Zusak och Hittebarnet av Katerina Janouch som är två rec-ex som fått ligga alldeles för länge i bokhyllan (förlåt!). Eventuellt tänkte jag ta med Igelkottens elegans av Muriel Barbery som jag fick i Pocket och Prassel-bytet. Fast det kanske blir lite för mycket böcker, jag vet ju faktiskt inte hur mycket tid jag kommer att ha. Fast det är ju så tråkigt att stå utan böcker.

Så dagen kommer att gå till att slå in julklappar och packa väskor. Men först måste jag nog åka ner till biblioteket och lämna igen Revolt och Dead and gone.

Suzanne Collins - Revolt

Serien är slut och cirkeln är sluten: Jag har läst ut Hungerspelen. Till slut vågade jag ge mig i kast att läsa boken och nu efter några dagar då alla lediga stunder givits åt boken är jag färdig.

Men det är med tungt hjärta jag inser att boken inte alls är imponerande. Den får väl räknas som okej, författaren full- bordade serien, men jag hade önskat mig så mycket mer.

Katniss är mentalt desorienterad fram och tillbaka boken igenom medan hon där emellan gör diverse dåd och tilbringar den resterande delen av sin tid med att mirakulöst återhämta sig från alla attacker. Det känns helt enkelt inte äkta.

Det snurrar runt allt för många lösa bitar och till höger och vänster om Katniss finns människor som inte har ett gott uppsåt. Katniss själv på 17 år lyckas överlista alla, utsätts aldrig riktigt för några verkligt seriösa situationer och lyckas alltid räddas på något konstigt vänster.

Jag bokstavligen älskade de två första böckerna så därför tycker jag det är väldigt tråkigt att serien inte fick det storslagna avslut som den förtjänade. Istället fick de en mentalt handikappad och blodtörstig Katniss och en hjärntvättad Peeta. Man märker att Collins tar i för allt vad hon har och vill göra boken storslagen, men det räcker aldrig ända fram.

Jag upprepar det jag skrev tidigare: boken är helt okej, men jag hade önskat mig så mycket mer.

Svenska Klassiker: På upploppet nu

Tanken med utmaningen Svenska Klassiker var ju att läsa fyra klassiker fram till det nya året. Jag kan ju bara säga att det inte gick som planerat.

Böckerna:

Gösta Berlings Saga: Jag har faktiskt gjort flera försök att läsa ut denna bok men inte lyckats. Så jag gav upp.

Nybyggarna: Har blivit läst och mycket omtyckt. Recension finns här. Nu har jag bara en bok i serien om Kristina och Karl Oskar kvar. Den kommer inte bli läst innan nyår, men inom en snar framtid.

Så långt kom jag. Och jag tvivlar faktiskt på att jag ska hinna läsa fler svenska klassiker innan nyår. Men jag tycker att utmaningen fått mig att tänka mer på vår svenska kulturskatt. Och jag kommer att försöka väva in fler av dessa böcker under min regelbundna läsning i framtiden.

Jag sa från början att jag skule försöka läsa Strändernas svall, men det kommer att dröja. Efter nyår ska jag läsa enbart böcker jag har hemma så den vet jag inte när jag kommer läsa. Nils Holgersson kommer att läsas under våren.

Någon som det gårr bättre för i utmaningen har varit Frida på Påhittade nöjen. Som läst både Gösta Berling och andra böcker.

Är jag redo för Revolt?

Jag har precis påbörjat Revolt, den tredje delen i triologin om Hungerspelen. Men jag har börjat fundera lite: är jag verkligen redo att återgå till Panem och få reda på hur allt slutar?

Självklart trodde jag det när jag började läsa, men nu sitter jag och funderar. Ibland kan det kännas tungt att läsa böcker, som Harry Potter 7 och sista delar i allmänhet för man antar och gissar att man kommer att mista någon. Alla kan inte överleva.

Så nu får Revolt vila lite, jag orkar inte läsa mer ikväll. Speciellt inte när man finner Katniss deprimerad i bokens början.

Lika bra som att läsa en bok faktiskt

Jag har funderat lite på det där med författarskap och skrivande och kommit fram till att det måste vara väldigt underhållande att skriva böcker. Ungefär som att läsa en bok, för jag tror inte att man har exakt hela händelseförloppet och alla händelser klara för sig när man börjar. Så under skrivprocessen får man mer och mer insikt om vad som händer och hur allt utvecklar sig när man ser scenerna träda fram på pappret. Väldigt spännande!

Åh, ljuvliga känsla. Tänk att få arbeta med att läsa och skriva böcker hela dagarna. Ja värre skulle man ju kunna tänka sig!

Dessa tävlingar igen...

Då håller vi tummarna för mig hos Fiktiviteter, som har en tävling där hon lottar ut The Passage. Jag har inte haft så mycket tur i tävlingar under den senaste tiden, men nu håller vi tummarna!

Sådär, då var det klart!

Jahapp, då var bok nummer 60 läst, vilket känns super! Som grädde på moset var det en mycket bra bok också. From dead to worse av Charlaine Harris. Det kändes lite som om takten saktade ner, vilket inte är något dåligt, för den brukar oftast vara hög. Men en massa saker hände som vanligt och jag tycker att serien verkar ha kommit in på ett väldigt intressant spår, så jag är inte ledsen. Vad som dock är tråkigt är att jag nu bara har två böcker kvar av de utgivna böckerna om Sookie.

Förövrigt har jag svårt att förstå vilken scen bilden på framsidan hänvisar till. På de flesta andra framsidor är ju en scen från boken ritad. Men denna gång förstår jag nada. Någon som vet?

Ikväll efter seminariet ska jag besöka biblioteket och hämta ut Revolt och Dead in the family. Ska ta ett break från Sookie nu och läsa sista delen i Hungerspelen. Det är en lång kö på den boken så jag får bara ha den hemma i max två veckor, vilket betyder att jag måste lämna igen den om en vecka då jag åker bort till familjen över jul.

Med förhoppningar om framtiden

Förlagsbranschen är inte direkt någon expansiv bransch som nyanställer stup i kvarten. Metro skrev ett reportage häromveckan om utsikterna för olika jobb. Bibliotekarier finns det tydligen för många av och förlagsredaktörer likaså (tyvärr, säger jag bara). Däremot behövs det fler arbetare inom språkyrken (vilka dessa nu är...).

Så förlagsbranschen verkar inte riktigt vara den lättaste branschen att komma in i då folk så ofta pensionerats utan att man anställer en efterträdare. Trots allt detta är jag inte nerslagen. Visst det vore roligare om det var enklare att ta sig in i branschen, men som det är nu får man nöja sig med en rejäl utmaning.

Som många av er redan vet arbetar jag ideellt för ett förlag här i stan redan, vilket känns väldigt bra. För ungefär två veckor sedan skickade jag ut ansökningar om att få börja jobba som frilansande korrekturläsare då jag tänkte att detta kan vara en bra väg in redan under studieåren. Ingen har gett mig något uppdrag ännu, men två förlag har hört av sig och sagt att de sparar mitt namn inför framtida behov. Det tycker jag låter väldigt bra så jag har förhoppningar om framtiden!

Snart uppe i 60!

Nu på kvällen när jag precis avslutat All together dead av Charlaine Harris har jag kommit upp i 59 utlästa skönlitterära böcker. Det känns väldigt bra. Mitt mål detta år har varit att läsa ut 60 stycken böcker så jag känner mig väldigt säker på min sak.

All together dead var en väldigt bra bok och rejält spännande. Tror nästan att detta är en av mina favoriter i serien. Jag gillade handlingen och miljön i hotellet. Nu är jag väldigt sugen på att snabbt läsa vidare, vilket jag kommer att göra när jag skrivit klart detta inlägg.

Alla som hängt med på bloggen ett tag vet att jag inte är mycket för läsplanering, då jag inte förstår hur någon kan ens försöka hålla sig till dem. Men nu ser det faktiskt ut som att jag har en läsplanering för december. Jag har skrivit flertalet gånger om att jag vill försöka läsa böcker enbart från min egen bokhylla, då jag har så mycket oläst. Detta är en ambition och önskan jag har, men jag har inte kunnat börja leva ut den än. Anledningen är de serier jag är mitt inne i, böcker jag har reserverat på biblioteket och de som redan finns här hemma och härstammar därifrån. Men nu ser jag ljuset i tunneln och därav denna högst oplanerade läsplanering.

Under (resterande del av) december månad ämnar jag försöka hinna läsa följande böcker:

Charlaine Harris - From dead to worse

Charlaine Harris - Dead and gone

Charlaine Harris - Dead in the family

Suzanne Collins - Revolt

Om jag lyckas läsa alla blir jag glad. Hinner jag läsa fler blir jag självklart ännu gladare. Men om jag lyckas läsa dessa böcker kan jag på allvar börja länsa min egen bokhylla, som jag tjatat om i ett par månader. Och det ska minst sagt bli roligt. Det finns ju faktiskt en hel del läsvärda saker i min bokhylla!

Nu lider det mot jul

Tycker till att börja med att uttrycket "det lider mot jul" är ett konstigt uttryck. Som om folk lider nu när det blir jul. Det kan i och för sig finnas personer som inte gillar jul, men de flesta vad jag vet tycker om högtiden. Jag är en av dem, i alla fall när man kommit förbi alla "måsten".

Julen är verkligen i antågande. Igår åt jag första julbordet. Vi hade anordnat ett knytis-julbord hemma i vår lägenhet och vi var väl ca 15 personer. Trångt blev det!

Jag är inne på den sista kursen för terminen. Jag har visserligen redan kommit upp i mina 30hp eftersom jag läst mer än heltid denna termin, men nu ska jag bara slutföra Svenska/Nordiska språk B.

Sitter och äter en stillsam lunch här hemma med resterna från gårdagens middag. Mycket gott måste jag säga. Sedan ska jag nog dra mig tillbaka och läsa Sookie resten av dagen, åtminstone önskar jag att jag kunde det. Måste nog plugga och läsa lite kompendier också, men det får bli senare bekymmer.

Hallå Sookie!

De nya hyllorna

Jag kom på att jag ju hade lovat att visa upp våra hyllplan när de kom upp på väggen. De har de gjort nu, så här kommer bilden.

Såhär ser det ut. Det finns mycket plats kvar vilket är en av de bästa sakerna. Vår andra bokhylla ser äntligen "normalfull" ut nu.

Förresten: någon som kan känna igen någon bok på det här avståndet? (Förutom möjligtvis alla ordböcker och Duden?)

De utdöende hästböckerna?

På flera ställen läser jag att det som vi kallar hästböcker är på väg att dö ut. Nu senaste för någon vecka sedan hittade jag på Piratförlagets hemsida en artikel/notis som du finner här.

Jag själv var en ridtjej i de yngre åldrarna och hästar har väl i princip alltid funnits inom släkten, och speciellt travsporten. Hästen på bilden är för övrigt min egen häst från tiden i yngre tonåren.

Som barn och ungdom läste jag en hel del böcker och bland dem ett antal hästböcker. Jag minns att jag hade någon bok om Britta och Silver men tror inte att jag läste dem. Min första kontakt med hästböcker, vad jag minns kan ha varit böckerna om King of Sunset. Jag minns tydligt hur jag besökte biblioteket i byn tillsammans med en kompis och hennes mamma. Länge gick vi bland hyllorna och tittade på böcker. Jag hittade dock inget som föll mig i smaken. Men till slut valde jag att ta med mig en av Ulrika Ekbloms böcker om King of Sunset. Dessa böcker är faktiskt ganska unika då de handlar om travsport, vilket det inte är många hästböcker som gör.

En sommar, vill jag minnas att det var, så jag upptäckte min låtsasmammas gamla barnböcker. Där fanns böckerna om Pysen av Marie Louise Rudolfsson som jag minns att jag gillade väldigt mycket, speciellt den första boken. Inser nu när jag tittar på böckernas framsidor att dessa böcker också handlade om travsport även fast jag inte minns det från barndomen.

Hemma på vinden fanns min egen mammas gamla hästböcker. Där fanns böckerna om gallopphästen Ballett av Barbara van Tuyl. Dessa böcker som jag också tyckte mycket om har jag nu övertagit och står hemma i vår egen bokhylla.

Men de absoluta favoritböckerna bland hästböcker måste ändå vara böckerna om Mika, Gustav och Robot av Lin Hallberg. Jag läste även hennes böcker om Rackastallet efter att serien om Robot var färdigskriven. Dessa böcker om Mika och Robot älskade jag, de var mina absoluta favoritböcker i ungdomsåren. Teman som att växa upp, den första kärleken, stå upp för den man är, att lära sig ta ansvar tas alla upp i böckerna på ett bra sätt.

Jag läste även böckerna om Klara av Pia Hagmar, någon bok om Svarten och ett antal Polluxböcker, någon bok av de klassiska Annika-böckerna och diverse andra hästböcker.

Dessa är minnen av böcker från min barndom. Hästböckerna hade en särskild del av uppväxtåren och jag kommer alltid att minnas dem. På frågan om hästboken är ett utdöende fenomen kan jag inte svara. Visst, böckerna kanske har minskat, jag levde inte på hästbokens storhetstid så jag har svårt att uttala mig, men gott om hästböcker fanns det när jag växte upp. Dessutom märker jag att hästboksförlaget Pollux fortfarande is going strong. Min lillasyster har precis gått med och läser hästböcker. Hon går på lågstadiet och verkar ha kommit in i slukaråldern och hästböcker är för henne ett självklart val.

Vad tycker ni, är hästboken på väg att dö ut?

Vilka hästböcker tyckte ni om som barn?

Vilhelm Moberg - Nybyggarna

Nybyggarna, denna tredje del av Mobergs Utvandrar-svit läste jag i utmaningen Svenska Klassiker.

Få böcker har erbjudit mig njutning från pärm till pärm såsom denna serie. Jag har älskat den sedan Utvandrarna. De första två böckerna tog dock sin tid att komma igenom, inte på grund av att de skulle vara dåliga som sagt, inte alls, de tog bara lite längre tid. Alla de tre första böckerna är ju ett stycke över 500 sidor. Enbart Sista brevet till Sverige är kortare med sina 300 sidor.

Vad är det i böckerna som fängslar sina läsare så? Det finns nog lika många svar på den frågan som det finns läsare. Men mitt försök till svar skulle nog vara den gripande skildringen av en liten grupp människor som utvandrar till Amerika när nästan ingen annan har gjort det.

Kristina och Karl Oskar är två mycket älskvärda karaktärer som man inte kan låta sig skiljas från. Arbetssamme Karl Oskar och envisa Kristina. Man får vara med dem i alla väder och i livets alla skeenden. De berör läsaren på djupet som karaktärer ska göra.

Dessutom tror jag att lugnet i deras tillvaro lockar och förundrar läsarna, det gör de i alla fall med mig. De levde i en helt annan tid än vad vi gör och lever på ett helt annat sätt. Jag har svårt att föreställa mig själv levandes deras liv, med allt vad det innebar av jordbruk, egentillverkade kläder, havandeskapen. Jag fascineras dock av tanken att leva på det sättet även om jag själv nog inte skulle klara av det.

Moberg har med sina fyra verk lyckats skapa klassiker som berättar lika mycket om dåtidens människa som om dagens, för man kan inte låta bli att känna igen sig i Kristina och Karl Oskar. Med ett mästerligt språkbruk har han skrivit en historia som berättar om en del av vår egen historia, den stora utvandringens tid. I generationer har denna berättelse fängslat människor, både genom de skrivna verken och senare musikalen som skrivits utifrån böckerna.

Utvandrarna och efterföljande böcker är självklara svenska klassiker som vandrat rakt in i mitt hjärta.