Suzanne Collins - Hungerspelen

Hungerspelen är en futuristisk (dystopisk?) ungdomsbok som utspelar sig i ett land som skapats på den gamla nordamerikanska kontinenten. Varje år genomförs Hunger- spelen där man lottar fram en tjej och en kille från alla landets tolv distrikt, som i direktsändning ska slåss mot varandra till endast en person har överlevt: segraren.

Här möter vi Katniss, sexton år som bor tillsammans med sin mamma och tolvåriga syster. De lever fattigt och har inte så mycket mat på bordet. Men Katniss har tagit hand om familjen sedan fadern dog och jagar tillsammans med sin kompis Gale i skogen för att på så vis få hem mat till stugan.

När dagen för lottdragningen till Hungerspelen kommer så händer det som inte får hända: Katniss syster Prim dras fram som den kvinnliga deltagaren från Distrikt 12. Prim är som sagt bara tolv år och skulle inte ha en chans i tävlingen, därför beslutar sig Katniss för att ta hennes plats. Platsen som i princip betyder en säker död.

I Hungerspelen får vi följa Katniss till huvudstaden och övervaka alla förberedelser inför tävlingen. Man kan inte annat än äcklas över regimen och de människor som är förtjusta över tävlingen. I nutiden så visas ju alla möjliga hemskheter på tv, men jag hoppas innerligt att det aldrig ska gå så långt som i den här boken.

Boken är otroligt spännande och nervpirrande. Att världen är långt mer utvecklad än vår slutar aldrig att förvåna mig och man kan aldrig riktigt vara säker på att man fått den under kontroll. Jag är dock tacksam att de dödsscener som beskrivs i boken inte är speciellt specifika och detaljerade, det gör dem lättare att genomleva.

Jag tycker om Katniss som person. Hon är mycket olik mig och kan en hel del om skogen och jakt och så vidare. Det jag tycker om mest är att hon fortsätter att vara mänsklig boken igenom. Annars är det lätt att dras med i spelet och överge sig själv. Men Katniss fortsätter att vara sig själv och vägrar låta sig styras.

Hungerspelen är den första delen i Hungerspels-triologin, som jag tror kommer fortsätta vara precis lika spännande och omöjlig att lägga ifrån sig som Hungerspelen var.